I mitten av december förväntas EU-kommissionen lägga fram ett förslag som kräver rapportering av de så kallade konfliktmineralerna, det vill säga tenn, wolfram, coltan (som innehåller niob och tantal) liksom guld. USA har redan motsvarande lagstiftning för att strypa finansieringen av gerillagrupperna i östra Kongo men den omfattar enbart börsnoterade företag. Europa kommer troligen att sikta in sig på smältverk och andra företag närmare gruvnäringen. Hur det än går påverkas snart alla svenska elektronikföretag.
Likström i installationer i stället för växelström – idén får en stark knuff framåt av tillväxten på sol- och vindkraft. De genererar likström. Vilket är precis vad nya förbrukare som ledlampor och -teveapparater vill ha. För att inte tala om alla gamla AC-förbrukare som kommer ut ur garderoben och visar sig föredra DC, gömda bakom en falsk fasad av AC/DC-omvandling.
Ingen trodde väl att den specialiserade världen av prototypkort plötsligt skulle få två superstjärnor – Arduino och Raspberry Pi är idolerna vars stjärnstatus nu alla utvecklare av processorkort nu vill kopiera. De började som kort för hobby och utbildning. Men branschen blir allt mer intresserad av att använda dem professionellt.
Kisel används till mycket av dagens elektronik. Materialet har förfinats under tiotals år. För bara några år sedan blev kolmaterialet grafen – ett lager av kolatomer – en stark konkurrent, då nanomaterialet ger bättre och snabbare elektronik. Nu svarar kisel på utmaningen genom silicen – ett nanomaterial av kiselatomer i ett lager.
I hemmen och på kontoren pratar apparaterna wifi med varandra. Samma kommunikationsstandard ser ut att slå igenom även i trafiken. Men med vissa fundamentala skillnader. Anslutningen av en ny enhet måste gå fortare, integriteten måste garanteras och cellerna byggs inte upp hierarkiskt som i hemmen, utan som ad-hoc-nät där deltagarna hela tiden kommer och går.
Idén att ladda mobilen, digitalkameran, läsplattan och annan elektronik trådlöst är onekligen lockande. En standard döpt till Qi finns, liksom ett hundratal företag som anammat tekniken. Ändå går införandet trögt. Och i våras valde Samsung och Qualcomm att gå sin egen väg för att klubba ännu en standard. Elektroniktidningen uppdaterar dig om statusen på trådlös laddning.
Vad behövs det för instrument för att testa ett system med flera antenner, ett Mimo-system? Svaret beror på vem man frågar, vad som ska testas och om det handlar om sändar- eller mottagarsidan.
Tänk på de myriader av wifi-nät som finns i stadsmiljöer. Om dessa wifinät lät smarttelefoner logga in och surfa, skulle det kunna utgöra en stor avlastning för mobiloperatörerna. Namnet på standarden som kommer att se till att detta sker är Passpoint.
Efields teknik har sitt ursprung i ett stort forskningsprojekt på KTH och Uppsala universitet, med industripartnerna Ericsson och Saab. Ericsson ville ha bättre simuleringsmetoder för antennkonstruktion medan Saab var mest intresserat av radarmålarean för att utveckla produkter som inte syns på radarn.
Efter två år med mycket snack kommer Xilinx och Altera äntligen att börja skeppa varsin ny generation kretsar tillverkade i 28 nm. De första samplen kom visserligen redan i fjol men det är först i år som volymproduktionen startar och fler än några få utvalda nyckelkunder får testa underverken.
En sensorenhet, inte större än en klocka, som kan särskilja ett epileptiskt anfall från en vanlig rörelse är vad forskningsinstitutet Imego i Göteborg haft i åtanke under flera år. Den andra generationens hårdvara är precis klar. Fast nu handlar det om en bredare plattform som både klarar rörelsekarakterisering och tröghetsnavigering.
Precis som för resten av elektronikbranschen var 2010 ett gott år för de 50 bolag som kvalat in på Elektroniktidningens topplista över uppstartsföretag. Med några få undantag växte de rejält. Samtidigt kan man konstatera att de också brände enorma summor i sina försök att snabbt ta sig ut på den globala marknaden.
Svensk optoteknik spänner över ett brett fält. Här finns företag som gör fiber, telekom, ögonstyrning, laser, kameror, mätning, sensorer, pekskärmar, medicinsk teknik, solceller, kontaktdon, och mer därtill.
Är det riskfyllt att ersätta kablar med trådlös signal-överföring i fabriksmiljö? Inte alls, istället ökar kvaliteten och produktiviteten om man gör rätt, hävdar ABB som utvecklat ett eget trådlöst system. Svenska forskare håller med. Fabriksrelaterade störningar är inte ett problem. Däremot kan andra trådlösa system störa om man inte frekvensplanerar sin verksamhet.
– Hallå, hallå, HALLÅ! Nu hör jag dig inte längre. Repliken hörs titt som tätt när man åker buss eller tunnelbana och säkert förbannar du operatörernas dåliga nät innan du ringer upp på nytt. Men skulle det inte lika gärna kunna vara någon av medpassagerarna som tröttnat på ditt samtal och slagit på sin störsändare?
Nya och hårdare krav från kunderna på bättre integration har gjort att samarbetet mellan EDA-bolag och test- & mätföretag intensifierats den senaste tiden. I synnerhet är det mobilstandarden LTE och dess uppföljare LTE Advanced som driver på utvecklingen.
Av: Anna Wennberg (anna@etn.se), Jan Tångring (jan@etn.se)
Elektroniktidningen har ringt 29 svenska optoföretag och frågat hur affärerna går. "FTTH" blev svaret. Fiberteknik-till-hemmet boomar - äntligen - vilket får dem att vädra ny morgonluft.
About / Advertise
TEKNIK PÅ DJUPET:
Även störare kan störas
