Skriv ut

De avstämbara externkavitetslasrarna lockade amerikanska Thorlabs att köpa krisande Radians Innova i januari 2004. Idag är de ersatta av andra egenutvecklade optoprodukter och verksamheten i Mölndal har vida passerat de nivåer som fanns före telekomkraschen.

Vi kliver in genom ett provisoriskt plastdraperi för att titta på nyförvärvet, en datorstyrd svarv som kostat närmare en miljon dollar. Maskinen är ett tydligt tecken på att optobranschen återhämtat sig efter IT-bubblan. Telekom finns visserligen kvar som marknad för Thorlabs optokomponenter men idag är det framförallt andra områden som driver efterfrågan och som medfört att företagets svenska verksamhet fått klartecken till att köpa svarven.

– Det är en stor investering för oss plus att vi får in teknik i huset som är lite annorlunda än vi sysslat med tidigare, säger företagets vd Jonas Olsson.

Svarven kommer från tyska Innolite och används för att tillverka objektiv med en noggrannhet på delar av en mikrometer. Det som svarvas är objektivets mekaniska hållare med de monterade linserna. För att få den mekaniska axeln att linjera med den optiska har svarven ett integrerat mätsystem som automatiskt styr svarvningen.

Därmed slipper man den manuella justeringen i slutmonteringen samtidigt som kvaliteten blir bättre. Dessutom har Thor­labs kunnat utöka sortimentet med större förstoringar och längre arbetsavstånd mellan objektivet och objekt som ska bearbetas eller studeras.

– Vi har nischat in oss på objektiv för höga effekter från Nd:YAG- och UV-lasrar, säger Olle Rosenqvist som är utvecklingschef på det svenska kontoret.

 

Bakgrund

Thorlabs grundare och ägare Alex Cable började sin karriär på Bell Labs i USA. Parallellt med arbetet skaffade han sig en fräs och började tillverka optomekaniska delar hemma i källaren. I november 1989 hade verksamheten vuxit så mycket att han kunde säga upp sig och ägna sig på heltid åt den egna verksamheten.

 
Thorlabs har idag runt 1700 anställda och verksamhet på 15 platser runt om i världen inklusive Sverige. Över 90 procent av produktionen sker i egen regi och katalogen omfattar numera cirka 23 000 artiklar. Det finns inga säkra siffror på omsättningen men år 2015 uppgav företaget att den låg strax under 250 miljoner dollar.

Alex Cable är fortfarande mycket aktiv i den dagliga verksamheten.

– Som utvecklingschef har vi ett telefonmöte varje fredag klockan fyra. Han är intresserad att höra hur det går i projekten och gillar att diskutera detaljer, säger Olle Rosenqvist.


Han är snabb att tillägga:

– Det handlar inte om att han har kontrollbehov eller vill detaljstyra, han är intresserad av tekniken.

Rent praktiskt innebär det att kraven på renhet är höga. Ett dammkorn blir till en värmepunkt som borrar hål i glaset.

– Är det damm i ett objektiv får vi tillbaka det inom en vecka, det blir snabbt märken på ytan.

Objektiven används ofta tillsammans med högeffektlasrar för att bearbeta eller studera material. Det kan handla om att gravera serienummer i slipade diamanter, klyva wafers eller avgöra vilken typ av stål det kommer in till en återvinningsanläggning.

Den här typen av optik är en förbrukningsvara. Bland annat skvätter det upp från ytan som bearbetas. Företaget har därför ett inbytesprogram där kunderna – som kan vara systembyggare eller forskare – kan skicka in objektiv för byte av vissa linser. Det blir billigare än att köpa nya.

Men vi backar några steg. Det var i början av 2004 som amerikanska Thorlabs köpte dåvarande Radians Innova. Marknaden för telekomprodukter inklusive avstämbara externkavitetslasrar hade säckat ihop. Antalet anställda hade minskat från över 40 till tolv och verksamheten gick med förlust. De riskkapitalbolag som ägde Mölndalsföretaget hade tröttnat.

Idag är antalet anställda på Sverigekontoret tillbaka över 40 personer samtidigt som telekomlasrarna ersatts av helt andra produkter.

– Vi fortsatte under några år med avstämbara lasrar, samtidigt fasade vi in optikprodukter som beam expanders, kollimatorer, objektiv och Fabry-Perot-interferometrar, säger Olle Rosenqvist.

År 2009 var det definitivt slut med de avstämbara lasrarna i och med att de flyttades över till en enhet i USA.

Ganska tidigt började det svenska kontoret att utveckla optiska spektrumanalysatorer som istället för att generera ett avstämbart laserljus mäter ljuset och plottar effekten mot våglängden.

– Ingenjörsmässigt är det inte så stor skillnad, det är samma elektronik, optik och mekanik plus att det krävs folk i produktionen som kan linjera och har bra tålamod. Det var faktiskt svårare att bygga lasrar eftersom den var känsligare vid linjering och att transportera, säger Olle Rosenqvist.

Spektrumanalysatorerna är baserade på en Michelsoninterferometer med speglar som rör sig fram tillbaka för att skapa ett inter­ferogram.

Våglängdsområdet ligger under det som används för telekom. Beroende på detektor klarar instrumentet våglängder mellan 350 nm och 1 100 nm. Det finns också en variant för IR-ljus som klarar 1 till 12 µm.

Företaget har också utvecklat enklare produkter som kollimatorer för att göra ljus från en optisk fiber till en kollimerad, parallell, stråle. 

En liknande produkt, som även den utvecklats i Mölndal, är beam expanders som används för att förstora diametern på en kollimerad stråle. I princip består den av två linser med ett bestämt avstånd vilket kan låta som en enkel konstruktion men det finns en rad parametrar att ta hänsyn till för att få det praktiskt användbart.

– Det är en standardprodukt som fungerar över ett stort våglängdsområde.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

Det finns också en modell som är baserad på speglar. I motsats till de linsbaserade kollimatorerna fungerar den över ett betydligt större våglängdsområde. Den är dock lite större plus att ljuset inte går rakt igenom utan kommer ut på sidan vilket kan vara en nackdel i vissa sammanhang. Dessutom påverkas strålprofilen aningen.

Sverigekontoret har idag runt 300 artikelnummer. Volymerna ligger från ett 20-tal och upp till ett par hundra per år. Vissa produkter finns alltid på något av de lager som Thor­labs har runt om i världen medan andra tillverkas på beställning.

– Tittar man på dem vi konkurrerar med är det mycket kinesiska leverantörer. Vår styrka är kvalitet och tillgänglighet, inte så mycket priset även om vi försöker göra saker lite annorlunda för att hålla nere priserna, säger Jonas Olsson.

I samband med att företaget flyttade till den nuvarande lokalen för tre år sedan byggdes ett renrum på 156 kvadratmeter för produktionen. Det är designat för ISO 7 (10 000 luftburna partiklar på 0,5 µm eller mer per kubikmeter) men brukar hålla hög­re klass, det vill säga ISO6 eller 1 000 partiklar.

Renrummet är byggt av ett annat Mölndalsföretag, QleanAir.

– Det som var tilltalande var det var energisnålt i och med att det cirkulerar inneluften. Det är i princip en stor laminärflödesbänk.

Som kuriosa kan nämnas att QleanAirs största produkt är rökkuber som används på exempelvis flygplatser. Renrummet är i princip en omvänd rökkub där luften går i motsatt riktning.

Förutom att utveckla och tillverka optoprodukter så sysslar ungefär en fjärdedel av personalen på Thorlabs med att sälja och supporta företagets hela sortiment på 23 000 artiklar i Norden, Baltikum och Polen.

– Försäljningen gör också att vi fått ett annat kontaktnät inom fotoniksverige än vi hade tidigare, säger Olle Rosenqvist.

Dessutom hamnar de svenskutvecklade produkterna i Thor­labs katalog och får därmed exponering runt om i världen där företaget är aktivt.

– Vi behöver inte länge externa säljare på samma sätt som tidigare.

Verksamheten i Sverige drivs som ett separat bolag med eget försäljnings- och resultatansvar. Det finns ingen mall för hur det ska göras, det är upp till dotterbolagen.