About / Advertise
Skärmar och LED-belysning har kvantprickar – och årets nobelpristagare – att tacka för allt bättre upplösning och allt högre verkningsgrad. Här är några länkar till vad vi skrivit om de lustiga prickarna genom åren.
Nobelpriset i kemi 2023 går till Moungi G. Bawendi, 62, Louis E. Brus, 80, och Alexei I. Ekimov, 78, på MIT, Cambridge respektive Columbia University samtliga USA, för deras ”upptäckt och syntes av kvantprickar”.
För lång och trogen tjänst inom området får de dela på elva miljoner kronor.
Kvantprickar är en teknik med växande betydelse inom elektronikområdet. I vårt arkiv hittar du nya och gamla artiklar om tillämpningar inom skärmar, optiska beräkningar och kommunikation,, sensorer, belysning, polariserat ljus, energiomvandling och solceller.
– Kvantprickar har många spännande och speciella egenskaper, framför allt kan de få helt olika färg enbart beroende på vilken storlek de har, säger Johan Åqvist, ordförande för Nobelkommittén för kemi.
I teorin visste fysiker länge att storleksberoende kvanteffekter kunde uppstå i nanopartiklar, men att skulptera i nanodimensioner var fram till 1970-talet näst intill omöjligt. Få trodde därför att den här kunskapen skulle komma till användning.
Alexei Ekimov belönas för upptäckter som han gjorde redan i början av 1980-talet. Han lyckades skapa storleksberoende kvanteffekter i färgat glas. Färgen kom från nanopartiklar av kopparklorid och Alexei Ekimov visade att partikelstorleken påverkade glasets kulör via kvanteffekter.
Något år senare kunde Louis Brus som förste forskare i världen påvisa storleksberoende kvanteffekter hos partiklar som svävade fritt i en vätska.
Moungi Bawendi revolutionerade 1993 den kemiska tillverkningen av kvantprickar. Kvantprickarna han fick fram hade en nästan perfekt kvalitet, vilket krävdes för att de skulle bli användbara.
Numera lyser kvantprickar upp dator- och teveskärmar som bygger på så kallad QLED-teknik. Kvantprickar förfinar även ljuset i vissa LED-lampor, och biokemister och medicinare använder dem för att kartlägga biologisk vävnad.
Forskare tror också att kvantprickar i framtiden kan bidra till flexibel elektronik, minimala sensorer, tunnare solceller och kanske även krypterad kvantkommunikation. Så vi har bara börjat nosa på potentialen för dessa minimala partiklar.
Allt enligt ett pressmeddelande från Svenska vetenskapsakademin, som har ett omfattande material kring tekniken och upptäckterna är (länk).
BILDER: © Johan Jarnestad, Kungliga vetenskapsakademien
