Skriv ut

Små optiska sensorer monterade i armaturerna på lyktstolpar, där de mäter luftkvaliteten, kan bli verklighet i framtiden. Just nu testas tekniken – utvecklad av Chalmers i samarbete med Göteborgsföretaget Insplorion – av belysningsföretaget Leading Light, IVL Svenska Miljöinstitutet och andra.

Det handlar om en optisk nanosensor som med hög precision kan detektera ytterst låga koncentrationer av kvävedioxid – ända ner på miljarddelsnivå (ppb). Mättekniken bygger på ett optiskt fenomen, kallat plasmoner, som är kopplat till svängningar i nanopartiklar. Det uppstår när nanopartiklar av metall blir belysta och fångar upp ljus av en viss våglängd.

De minimala sensorerna är utvecklade av chalmersforskare i samarbete med Insplorion, som Christoph Langhammer – forskningsledare och biträdande professor på institutionen för fysik på Chalmers – var med och grundade år 2010.

I skrivande stund testas tekniken i Mölndal i samarbete med Leading Light, som utvecklar närvarostyrda och uppkopplade belysningssystem för hållbara städer. Sensorn har monterats i armaturen på en lyktstolpe och mäter mängden kvävedioxid i luften.

– Förhoppningsvis kan den också integreras i annan infrastruktur, som till exempel trafikljus eller fartkameror, eller användas för att mäta luftkvalitet inomhus, säger Irem Tanyeli, som forskar på Chalmers och har varit med och utvecklat sensorn, i ett pressmeddelande.

Men inte bara Leading Light är med och testar sensorn, utan även andra har visat intresse för mättekniken. Ett samarbete har inletts med Stenhøj Sverige, som utvecklar gas- och rökanalysatorer för bilverkstäder och bilprovningar.

Likaså pågår ett samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet, som gör luftkvalitetsmätningar åt ett stort antal svenska kommuner och även arbetar internationellt. IVL testar sedan en tid den aktuella sensorn, och ett flertal andra sensorer, på taket på köpcentrumet Nordstan i Göteborg.

När IVL mäter luftkvalitet idag förlitar det sig på stora, dyra och extremt noggranna mätstationer, men i framtiden vill miljöinstitutet gärna kunna kompletteringsmäta på många olika platser med billiga, enkla, flexibla och pålitliga sensorer.

Inom kort ska IVL testa den nya kvävedioxidsensorn längs med arbetet vid Västlänken i Göteborg. Det blir fyra sensorlådor som ska sitta i olika vindriktningar.

– Förhoppningen är att vi på sikt ska kunna upptäcka om det blir för höga luftföroreningshalter och att den informationen kan kopplas till ett varningssystem. Idag finns aktiva varningssystem för både buller och vibrationer, men inte för luftkvalitet. Därför är det viktigt att hitta sensorer som håller måttet, säger Jenny Lindén på IVL i pressmeddelandet.

Nyligen inleddes också ett samarbete med det brittiska luftkvalitetcentret Urban Flows vid universitetet i Sheffield, som ska göra fälttester med den svenska sensorn och jämföra resultatet med data från ett antal brittiska referensstationer och mätenheter.