Skriv ut

Ingenjörer på MIT har konstruerat artificiella synapser i kiselgermanium. Strömstyrkan genom dem kan regleras, precis som jonflödet genom en biologisk synaps.

Biologiska synapser är kopplingspunkter mellan hjärnceller. Styrkan i kopplingen är programmerbar, och det är styrkorna i kopplingspunkterna som bestämmer hjärnans funktion.

Utvecklingsgruppen har tagit fram ett litet chip med ett antal artificiella synapser. Forskarna har simulerat vad som skulle hända om tekniken skalades upp till ett nätverk av sammankopplade neuroner, och det visade sig att noggrannheten var tillräcklig för att implementera ett artificiellt neuronnät.

Nästa steg i projektet är att tillverka ett chip med tre skikt av neuroner, som känner igen handskriven text.

Forskarna tar en hönsnätsmönstrad kiselskiva och växer på detta ett snäppet större hönsnätsformat skikt av kiselgermanium. Den lilla mismatchingen skapar trattliknande mönster genom vilka joner kan flöda.

Varje synaps på chipet mäter 25 nanometer. Deras egenskaper är uniforma och de verkar vara stabila. Strömmen genom dem varierar med fyra procent för samma spänning, och under 700 testcykler varierade strömstyrkan med en procent.

Så kallade neuromorfa chip är ett hett forskningsfält. Idén är att efterlikna biologiska hjärnors arkitektur i konstruktionen av chipet, i extremfallet ända ner till att varje enskild biologisk neuron motsvaras av ett beräkningselement på chipet.

Ingenjörerna har fått en artikel publicerad om sina synapser (länk).