JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
Till mångas förvåning skärpte EU-parlamentet kommissionens förslag om konfliktmineraler vid omröstningen i Strasbourg den 20 maj. ­Istället för en frivillig certifiering för smältverk och importörer åläggs hela försörjningskedjan – från gruvor till elektroniktillverkare, uppåt 900 000 företag – att försäkra sig om att det inte ingår konfliktmineraler i produkterna. Men än är sista ordet inte sagt. Majoriteten i parlamentet var för liten för vissa delar av skärpningen och det återstår ett antal förhandlings­omgångar innan förslaget kan implementeras i nationell lagstiftning.

3TG

De så kallade konfliktmineralerna är tenn, tantal, volfram och guld vilket på engelska blir 3TG eftersom volfram – grundämne 74, kemisk symbol W – heter tungsten på engelska. Ofta nämns också coltan i samband med konfliktmineraler vilket är korrekt eftersom lagstiftningen även omfattar själva mineralerna och coltan inne­håller både niob och tantal.
Tenn, tantal, volfram och guld utvinns bland annat i länder där det pågår blodiga konflikter. Mest känt är kanske östra delarna av Kongo. Runt fem miljoner människor beräknats ha mist livet i någon av de 27 konflikter som pågår i regionen och som till stora delar finansieras genom brytning av dessa mineraler.

Den amerikanska lagstiftningen – känt som Dodd-Frank Act – omfattar bara östra Kongo medan EU-förslaget inte pekar ut enskilda länder eller områden. Förutom östra Kongo skulle därför Indonesien, Colombia och Kina kunna räknas som konfliktområden.

Varken USA eller EU vill att världen ska sluta handla med konfliktområdena, målet är ­istället att få slut på konflikterna genom att strypa gerillagruppernas inkomster.

USA lag kom redan år 2012 och tvingar företag som är börsnoterade i landet att göra en årlig rapportering som visar varifrån de fyra ämnena kommer. Om de kommer från östra Kongo så får de inte vara utvunna ur gruvor som kontrolleras av någon rebellgrupp.

Den amerikanska lagstiftningen påverkar mellan 150 000 och 200 000 företag inklusive underleverantörer till de börsnoterade företagen. Även svenska Ericsson måste rapportera eftersom före­tagets aktie förutom på Stockholmsbörsen även är listad i USA.

Ericsson har valt att integrera arbetet kring konfliktmineraler med det arbete som redan bedrivs inom närliggande områden.

– Vi såg att, utöver kopplingen till mänskliga rättigheter, så fanns det många interna kopplingar till hur man jobbar med spårbarhet av kemikalier i till exempel RoHS och Reach, säger Jenny Sandahl på Ericsson.

2014 var första året som Ericsson rapporterade, och företaget skickade ut ett formulär till cirka 400 av underleverantörerna. Frågorna handlade inte om enskilda komponenter utan om att underleverantören hade koll på sin leverantörskedja. Att gå ner på komponentnivå skulle bli ett orimligt stort arbete och dessutom göra det omöjligt att byta ut en komponent och därmed riskera att få in förbjudna ämnen i produkten.

Att Ericsson skulle hitta tenn i alla lödpunkter kom inte som ­någon överrakning.

– Vi trodde att vi skulle hitta tantal i framför­allt kondensatorer men det visade sig, i vissa produkter, vara vanligast i rf-komponenter. Tungsten (volfram) finns i några få komponenter som oscillatorer medan guld finns i pläteringen på vissa kretskort och i vissa halvledarkomponenter, säger Jenny Sandahl.

I Europa såg det länge ut att bli ett helt annat angreppssätt.

– Här ville man lägga sig på timglasets smalaste punkt. Det finns många gruvor och många tillverkare, men få smältverk, säger Jennie Cato på Teknikföretagen.

Enligt uppskattningar skulle det ursprungliga EU-förslaget påverka 420 importörer och smältverk.

Även om tanken var att certifieringen skulle vara frivillig hade kommissionen tänkt sig som krav på företag som deltar i offentliga upphandlingar att de måste kunna visa att de enbart använder konfliktmineraler som kommer från certifierade gruvor och är anskaffade på ett ansvarsfullt sätt.

Oberoende av kontrollstrategi är det omöjligt att veta varifrån råvaran kommit när den väl passerat smältverket. Det finns helt enkelt inga analysmetoder som kan ta reda på det. Och vägen från gruvorna till smältverken är lång. De flesta smältverk finns i Asien medan Europa och USA bara har ett fåtal smältverk för den här typen av mine­raler.

En metod för att försäkra sig om att det inte ingår mineraler som utvunnits i gerillakontrollerade gruvor är att bara nyttja smältverk som är certifierade av någon lämplig organisation, till exempel Conflict Free Sourcing Initiative (CFSI).

Samtidigt är det bara en liten del av världsproduktionen som kommer från konfliktområdet i Kongo. Siffror som visserligen är några år gamla och dessutom osäkra ger 13 procent för tantal, 4 procent för tenn och mindre än 1 procent av de två övriga.

Vad som nu händer i Europa är oklart. Parlamentets beslut går tillbaka till rådet och kommis­sionen för en ny förhandlingsrunda.

– Luxemburg tar över ordförandeskapet vid halvårsskiftet och som jag tolkar det är de intresserade att driva frågan. Detsamma gäller Nederländerna, som tar över vid årsskiftet, säger Jennie Cato.

Samtidigt visar parlamentets oväntade beslut att det står långt ifrån vad som kan beskrivas rådets utvattnade beslut. Det finns därför en risk att frågan inte kommer vidare. Samtidigt finns också möjligheten för kommissionen att dra tillbaka sitt förslag och starta om arbetet.

Mycket kan alltså hända innan det är dags att omvandla ett EU-beslut till svensk lag.
MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)