Skriv ut

JAN TÅNGRING:
Tre omställningar tog fart år 2016 
Ja, vi kommer att växla till elbilar. Ja, elektriciteten kommer huvudsakligen att alstras i vind- och solkraftverk. Och ja, artificiell intelligens kommer att vara en standardingrediens i framtidens inbyggda systen. Det här stod klart när 2016 var till ända – tre mäktiga samhällsomdanande trender gick från att vara en möjlighet till att bli faktum. 

TIOÅRINGEN HEMMA PÅPEKADE i morse att 2014 var ett fantastiskt händelserikt år. Hen lyfte fram fotbolls-VM. 

Själv tycker jag 2016 är det mest omtumlande jag varit med om under mina 1,5 decennier som elektronikjournalist. 

Stora saker hände, som rekordvågen av uppköp – NXP slukade Freescale varpå Qualcomm slukade NXP för den största summa som någonsin betalats för ett halvledarföretag. 

På hemmaplan bytte Ericsson vd efter krädtgång, och tunga sparpaket realiserades – Kumla och Borås stängdes, de sista volymfabrikerna. 

MEN DET ÄR FAKTISKT INTE ovanstående jag tänker på. De är trots allt business as usual. 

Jag tänker på tre vändpunkter i utvecklingen både ekonomiskt, tekniskt och socialt som jag tycker kan pinnas till 2016. De var inte enstaka händelser utan skeenden som tog fart på allvar. De kommer att var och en för sig att förvandla världen omkring oss, och brytpunkten var 2016. 

Jag syftar på dessa tre: AI överallt, transportomställningen och energiomställningen. 

AI har tagit kvantsprång med den teknik som kallas djupa neuronnät. Visst var det mest symboliskt, men det väckte världen och jag sätter genombrottet till mars 2016 när den koreanska go-mästaren Lee Sedol besegrades av Googles AI-maskin. 

AI kommer att krypa in överallt på grund av dessa djupa neuronnät. 

PÅ BORDET I KÖKET står en assistent-på-burk och snappar upp allt vi säger. Den googlar åt oss och beställer biljetter när vi behöver det. Att den omvandlar text till tal, att den kan koppla yttrandena till lämpliga responser och att den kan svara med en trevlig röst med rimlig intonation är allt tack vare djupa neuronnät. 

IoT-botnätet Mirai som vaknade till liv i oktober och slog ut stora amerikanska webbsajter är en varningsflagga i samma AI-överallt-utveckling. Alla våra prylar kommer att ha AI och Mirai demonstrerar att de inte självklart är programmerade att gå våra ärenden. 

Djupa neuronnät ligger bakom att alla stora biltillverkare – och flera blivande stora biltillverkare därtill – hade annonserat planer på självkörande bilar när 2016 var över. Djupnäten analyserar trafikmiljön i bilens videokameror och är en nyckel till självkörning på nivå fem, full autonomi. 

Efter nivå fem blir det lika vanligt att du äger din egen bil som att du reparerar din egen bil. Då kommer du inte ens att få köra bil, eftersom det ökar skaderisken med tusen procent, och det är det inte värt. 

USA-PRESIDENTEN TRUMPS ambitioner att bryta med förnybart och satsa på kolutsläpp kom försent, eftersom kol under 2016 helt enkelt blev en dålig affär och USA:s näringsliv inte är en idiot. 

Sol passerade kol i osubventionerade priser i flera upphandlingar. Detta alltså även utan att kolets externaliserade kostnader i hälsa och miljö räknas in. 

Genombrottet kom i fattiga länder i början av året, där solel inte behövde brottas mot avskrivna investeringar i andra energislag. Men innan året var slut blev solel för nyinvesteringar billigare även i USA. Och solelen kommer att fortsätta sitt prisfall ett tag till. 

Symbolvärdet i att Kina nyss stoppat hundra kolkraftverk är stort. 

Gratulera ABB som kommer att bygga HVDC-ledningar till den ökade långdistanshandel som energiomställningen skapar efterfrågan på!


Denna ledare publicerades i februarinumret av Elektroniktidningen. Du kan skriva upp dig för en prenumeration här (länk). Är du i branschen, eller student, är det gratis.